lördag 13 januari 2018

Rekviem för munspel

Nilsson förlag
Rekviem - en hallucination är den italienske författaren Antonio Tabucchis första bok på portugisiska. Den kom ut 1991 och nu har den kommit även på svenska i översättning av Hans Berggren. Romanens jag vandrar omkring under en het dag i Lissabon i väntan på att träffa en berömd, sedan länge avliden stor poet. Under tiden träffar han en rad olika personer, levande såväl som döda, äter en rad förnämliga måltider, vilar sig på ett seriöst pensionat som vanligtvis inte tar emot ensamma kunder, köper Lacoste - tröjor av en gammal zigenerska och blir spådd på kuppen. Han träffar sin unge far, som säger att det är bättre att använda pennan än händerna; ett elegantare sätt att utdela örfilar. Människorna han möter delar gärna med sig av sina livshistorier. Alla är öppna och vänliga och inte sällan utmynnar samtalen i diskussion av existensiella frågor. Den korsordslösande järnvägskonduktören är emot allt modernt, till exempel minikjolar; den klassmedvetne biljardspelande hovmästaren bjuder på ett utsökt portvin; över historieförsäljaren, som egentligen är läkare och misslyckad författare, lyser poeternas måne. Han tipsar om en fin restaurang dit berättarjaget kan bjuda sin gäst. Gästen (Fernando Pessoa 1886 - 1935) och berättarjaget skålar för saudosismen, längtan efter det förflutna och gnabbas lite om vem som egentligen bjudit in vem. Rekviem är en älskvärd bok, skriven på ett mjukt och vänligt språk. Det finns inga gränser mellan fantasi och verklighet, men det gör ingenting. Romanen är en hyllning till Pessoa, Lissabon, berättelser och mat. Jag blev helt förtrollad av den här boken, men jag funderar mycket över den gåtfulla Isabels öde. Kanske möter hon i nästa Tabucchi - roman som heter Till Isabel - en mandala? Rekviem - en hallucination. Nilsson förlag 2017. Översättare: Hans Berggren.

fredag 12 januari 2018

Olikhetsutmaningen: först och sist

enligt O:
Nytt år, nya möjligheter och för boknörden kanske framför allt nya läsupplevelser. Dagens ordpar i Olikhetsutmaningen är först och sist. Tolka det som ni vill och tänj, bara tänj. Vilka kulturella verk, företeelser eller personer förknippar du med ordparet först och sist?
Först förknippar jag med Birger Sjöbergs visa Den första gång jag såg dig

Den första gång jag såg dig, det var en sommardag
på förmiddan, då solen lyste klar,
och ängens alla blommor av många hundra slag,
de stodo bugande i par vid par.
Och vinden drog så saktelig och nere invid stranden,
där smög en bölja kärleksfull till snäckan uti sanden.
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag,
den första gång jag tog dig uti handen.


Sist kommer mig att tänka på Vilhelm Mobergs roman Sista brevet till Sverige, den sista delen i Utvandrarserien. Här möter både indianuppror och amerikanska inbördeskriget. Karl - Oskar har blivit Charles O. Nelson och har mödosamt rotat sig i det nya landet.

torsdag 11 januari 2018

Helgfrågan v. 2

 
Mias bokhörna: Vilken ny bok, (som utkommer jan-feb 2018), ser du mest framemot att läsa?
Jag ser fram emot att läsa många nya bra böcker under januari och februari. En av dem ska komma ut i januari, nämligen en bok som kallas Kinas svar på Haruki Murakami,
nämligen Ge Fei, Osynlighetsmanteln utgiven på förlaget Chin lit i
i översättning av Roger Heshan Eriksson. 
Bonusfråga: Lever du efter något motto eller några kloka ord?
Gyllene regeln, Matteus 7:12, Allt vad  I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem.

onsdag 10 januari 2018

Ny radioföljetong 10/1

På måndag 10 januari börjar en ny radioföljetong. Chatarina Larsson läser Majgull Axelssons senaste roman Mitt liv och ditt. Så här står det på hemsidan:

"Märit växte upp i folkhemssverige tillsammans med en tvillingbror. Syskonen kom aldrig överens men nu är hon på väg tillbaka för att fira deras gemensamma 70-års dag.
På vägen hoppar hon plötsligt av tåget i Lund utan att riktigt själv förstå varför. Hon styr stegen mot Norra Kyrkogården. Här ligger Lars i en massgrav, en bror som familjen aldrig ville kännas vid. Lars var autistisk och skickades bort som tonåring, efter att hans mamma dött. Liksom många andra patienter som vårdades på Vipeholm, en anstalt för så kallade sinnesslöa, dog han en för tidig död."

tisdag 9 januari 2018

Veckans topplista v. 2 : Senaste böcker jag har köpt/fått/lånat hem

Johannas deckarhörna: Vecka 2: Senaste böcker jag har fått/lånat hem

Här är de fyra böcker som jag senast lånade på biblioteket

1. Shirley Jackson, The Masterpieces of Shirley Jackson
Förlaget

2. Johanna Holmström, Själarnas ö
3. Johan Svedjedal, Den nya dagen gryr
Modernista

4. Olga Ravn, Den vita rosen
Nilsson förlag
5. Antonio Tabucchi, Rekviem: en hallucination 
    Fått från Nilsson förlag

måndag 8 januari 2018

Kod 400

En kvinnlig namnlös bibliotekarie i 40 - årsåldern kommer till sin arbetsplats extra tidigt en morgon och finner en besökare som blivit kvar under natten. De inleder en konversation som som till 98 % sköts av bibliotekarien. Hon tar tillfället i akt att berätta om livet som bibliotekarie i läsesalen, om ohyfsade biblioteksbesökare som ställer till det i hyllorna och stökar till i största allmänhet. Hon kan sin bibliotekshistoria och fransk historia. Robespierre är en favorit. Det var en man med principer. Maupassant är en annan favorit medan Balzac kallas bokfabrik.. Hennes favoritavdelning är historia. Den skulle hon vilja ha hand om. Det var inte meningen att hon skulle sitta på det här lilla biblioteket, men hon lät sig förledas av en pojkvän som sedan lämnade henne. Nu brottas hon  med Dewys decimalklassifikationssystem. Melvil Dewey hade storhetsvansinne, anser hon. Men att kunna orientera sig på ett bibliotek är att bemästra kulturen. Kultur är inte för nöjes skull.  En fnissar lite då och då, men snart övergår det roliga i medömkan. Jag kan tycka att hon är lite väl ung för att ha stelnat till så mycket. Hon borde nog jobba lite med att bli mera förändringsbelägen. Det förefaller inte som om hon hade någon vän bland kollegerna heller. Och aldrig skulle hon våga bjuda hem den unge studenten, Martin,  med den rara nacken som studerar i läsesalen. Å andra sidan har han börjat flamsa med blondiner och förtjänar inte att bli hembjuden. Kod 400 är roande och lättläst och innehåller en hel del fakta. Författaren, Sophie Divry, är journalist och detta är hennes debutbok. Översättare är Marianne Öjerskog.[sekwa] 2017.
Månadens språk: Franska

söndag 7 januari 2018

En smakebit på søndag

Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger driver En smakebit på søndag; en läsutmaning som uppmanar oss att varje söndag dela med oss av det vi just läser. Inga spoilers, förstås!

"Och förresten kan man inte vara nog vaksam mot besökarna. Jag talar inte om er utan om folk i allmänhet: egentligen kommer besökare enbart till biblioteket för att störa och ställa till oreda. Då om man vill begränsa skadeverkningarn måste man hålla ett vakande öga på dem. Det är i korta drag vad min uppgift går ut på: att hindra låntagarna från att sabotera den rådande katalogiseringsavdelningen här i läsesalen. Det lyckas inte alltid. De gör bort sig med jämna mellanrum. Det är oundvikligt. De är vårdslösa, de stjäl, de är ovarsamma, de stör. Det finns till och med sådana som river ut hela sidor.  Riva ut hela sidor när det kostar sju eurocent att kopiera, jag säger då det! Det är alltid män. Detsamma gäller understrykningsmanikerna, alltid män. Det ska vara en man till att rättfärdiga ett sådant ingrepp i en bok, alla dessa rättelser eller synpunkter i marginalen. "
från sidan 23 -24 i Kod 400 av Sophie Divry; [sekwa] bokförlag 2012, i övers. av Marianne Öjerskog. Fler smakebiter HÄR